INNEHŹLLSF™RTECKNING SID 2 INLEDNING SID 3 SŹ F™DDES EG SID 4 BESLUTSPROCESSEN SID 5 F™RŽNDRINGAR INLEDNING EG!? Vad „r EG? Vad kommer att h„nda om Sverige g†r med i EG? Kommer Sverige att kunna p†verka besluten i EG? Hur blir det med de Svenska lagarna? Vad h„nder om EG blir en enda stat som USA? Om vi i folkomr”stningen v„ljer att inte g† med i EG kommer regeringen att f”lja detta? Fr†gorna „r m†nga. T„nkv„rt: - Aldrig har s† m†nga f”rst†tt s† lite om s† mycket! SŹ F™DDES EG EG's grundare heter Jean Monnet och var chef f”r den ekonomiska planeringen i Frankrike. Hans id‚ byggde p† att man skulle bilda ett enat europa, s† att v„rldsdelen kunde bli en enda stat, och best† av flera delstater, precis som USA. 1952 bildades kol- och st†lunionen, man ville samordna kol- och st†l f”rs„ljningen i Europa s† att den blev mer l”nsam. Till denna union sl”t sig Frankrike, Italien, V„sttyskland, Belgien, Nederl„nderna och Luxenburg. Detta visade sig vara s† effektivt s† att man 1957 undertecknade det s.k. Romf”rdraget och man uppr„ttade Europeiska ekonomiska gemenskapen (EEC) och Europeiska atomenergi gemenskapen (EURATOM). Man ville att m„nniskorna skulle f† r”ra sig fritt mellan l„nderna och att man skulle ta bort tullarna. Detta var klart 1968. Fr†n b”rjan ansl”t sig bara de l„nder som var med i kol- och st†lunionen men 1975 hade man ett 60-tal medlems stater. Sverige sa 1971 att man inte ville g† med i EG. Danmark och Norge hade folkomr”stning om fr†gan 1973. Danmark gick med i EG men i Norge var motst†ndet s† stort att man besl”t sig f”r att inte g† med. Irland ansl”t sig 1973, Storbritannien 1973, Grekland 1981, Portugal 1986, Spanien 1986 och ™sttyskland 1990 (rivningen av Berlinmuren). BESLUTSPROCESSEN Besluten inom EG best„mms av de fyra huvudorganen R†det, Kommissionen, Parlamentet och Domstolen. Samarbetet inom EG t„cker hela det ekonomiska och politiska omr†det, med undantag f”r f”rsvarspolitiken. De europeiska stats- och regeringschefernas r†d, Europeiska r†det, behandlar fr„mst fr†gor om riktlinjer inom EG. De samlas en g†ng om †ret eller mer om det beh”vs. Europeiska r†det leds av en av stats- eller regeringscheferna. Det utrikespolitiska samarbetet, EPS, leds av utrikesministrarna fr†n de olika medlemsl„nderna. EPS har ett sekritariat i Bryssel, som mest tar hand om rutin„renden. Beslutsfattandet inom EG sk”ts av r†det. R†det best†r av jordbruksministrar som beslutar om jordbruket, ekonomiministrarna beslutar om ekonomi„renden o.s.v. R†dets m”ten „r de permanenta representanternas kommitt‚ (COREPER) som best†r av EG-l„ndernas ambassad”rer. N„r man ska besluta om n†gonting f”ljer man de regler som man best„mde 1985. F”rdelningen av r”ster beror p† l„ndernas folkm„ngd. Frankrike, Italien, Tyskland och Storbritannien har tio r”ster var. Spanien har †tta r”ster. Belgien, Grekland, Nederl„nderna och Portugal har fem. Danmark och Irland tre och Luxenburg tv†. F”r att f† en godk„nd majoritet kr„vs 54 r”ster Kommissionen best†r av 17 medlemmar, tv† fr†n vardera Frankrike, Italien, Tyskland och Storbritannien och en fr†n vart och ett av de ”vriga l„nderna. Kommissionen kontrollerar att besluten i R†det verkst„lls, l„gga fram f”rslag och att det man beslutar om i R†det f”ljs. Kommissionen har ca 15000 anst„llda. Europaparlamentet har 518 ledam”ter.Frankrike, Italien, Tyskland och Storbritannien har 81 ledam”ter var, Spanien 60, Nederl„nderna 25, Belgien, Grekland och Portugal 24 var, Danmark 16, Irland 15 och Luxenburg 6. Inom parlamentet ing†r ledam”terna i politiska grupper som inneh†ller flera parlamentariker fr†n flera l„nder. 1990 var den socialdemokratiska gruppen st”rst med 180 medlemmar. N„st st”rst var kristdemokraterna med 121 medlemmar, de liberala med 50, de konservativa med 34 och de gr”na med 30. De italienska kommunisterna „r en egen grupp, liksom de franska, grekiska och portugisiska kommunisterna. Parlamentets m”ten h†lls i Strasbourg eller Luxenburg och varar i en vecka per m†nad. Sammantr„den inom utskott och kommit‚er h†lls i ocks† i Bryssel. Parlamentets uppgift „r r†dgivande och kontrollerande. F”rslag p† „ndringar inom EG brukar behandlas av R†det och Kommissionen. EG:s fj„rde huvudorgan „r Domstolen. Domstolen som kom till redan under kol- och st†lunionen „r helt oberoende av medlemsstaterna och av de andra EG-organen. Domstolens uppgift „r att se till lagarna f”ljs och att de tolkas r„tt. Den ska l”sa tvister mellan EG-l„nder, f”retag, EG-organ m.m. Domstolen best†r av tretton domare som kommer fr†n vart och ett av de tolv medlemsl„nderna samt en extra fr†n antingen Tyskland, Italien, Frankrike eller Storbritannien. Domstolen h†ller omr”stningar, men r”stsiffrorna „r hemliga och man f†r endast reda p† majoritetens val. Bland EG:s specialorgan ing†r Europeiska investeringsbanken (EIB) som ska styra investeringar till mindre utvecklade projekt som kan intressera EG. Ett annat specialorgan „r Europeiska utvecklingsfonden (EDF) som samordnar EG:s utvecklings bist†nd. F™RŽNDRINGAR Vad kommer att h„nda n„r man g†tt med i EG? I m†nga l„nder oroar man sig f”r att andra l„nder kommer att blanda sig i sitt eget lands politik. I Frankrike oroar man sig f”r att EG-medborgare som inte „r fransm„n f†r r”str„tt vid de lokala valen. Enligt EG stadgarna kan vilken EG-medborgare som helst bli vald till borgm„stare och de kan ocks† p†verka vilka politiker som ska sitta i den franska senaten. En EG-medborgare f†r allts† r”sta i det land han befinner sig i utan att beh”va vara medborgare i landet. Tyskarna oroar sig ”ver att penning v„rdet inte l„ngre garanteras av Bundesbank utan av en gemensam centralbank f”r EG. Den irl„ndska regeringen oroar sig ”ver att irl„ndarna kan †ka ”ver till ett annat EG-land och skaffa den information och de tj„nster som „r f”rbjudna i Irland. Regeringen vill ha ett till„gg i grundlagarna som f”rhindrar detta. Om Sverige skulle g† med EG kommer vi att f† s„nka skatterna. De skatter som kommer att tvingas s„nkas „r moms, energiskatter, v„gtrafikskatter, alkohol- och tobaksskatter. Den sammanlagda summan som staten kommer att f”rlora p† skatteinkomster „r ca 35 miljarder kronor. Om man inte skulle s„nka skatterna p† t.ex. alkoholen skulle staten f”rlora „nnumera d† man skulle k”pa spriten utomlands i st„llet. Den allm„nna momsen kommer att s„nkas fr†n 25 till 20 procent. Man kommer „ven att tvingas s„nka skatten p† kapitalinkomster med 15 till 20 procent. F”r att kunna g”ra detta m†ste man s„nka l†ner„ntorna under 9 procent. Men man kommer inte bara att s„nka skatten utan ocks† h”ja den p† s†dana saker som teater, dagstidningar m.m. Man har r„knat ut att Sverige kommer att f”rlora mellan 5,8 och 10,9 miljarder p† „ndrad energiskatt och 1,4 miljarder p† „ndrad tobaksskatt f”r att passa EG. ANS™KAN TILL EG-MEDLEMSKAP F”r att kunna bli medlem i EG m†ste man s”ka medlemskap. Detta har den svenska regeringen (socialdemokraterna) ans”kt om medlemskap i EG. Sverige kommer inte att g† med i EG utan att f”rst ha en folkomr”stning om det. Sverige kan komma att bli medlemmar i EG d† folkomr”stningar bara „r v„gledande och inte beslutande. De senaste l„nderna som s”kt medlemskap i EG „r Turkiet, Malta, Cypern och EFTA-l„nderna Sverige, ™sterrike och Finland.